Hybridarbete har blivit vardag på många arbetsplatser. Några dagar i veckan sker jobbet vid köksbordet, i soffan eller i ett hörn av sovrummet. Friheten uppskattas av många, men kroppen och hjärnan märker snabbt skillnad när skrivbordet, stolen och kollegorna saknas.
På kontoret har arbetsgivaren ofta lagt tid och pengar på höj- och sänkbara skrivbord, justerbara stolar, bra belysning och skärmar i rätt höjd. Hemma ser förutsättningarna helt annorlunda ut. Jämfört med den ergonomiska arbetsplatsen på kontoret är hemmakontoret ofta ett provisoriskt hörn där ingen har tänkt på hur arbetsställningen påverkar nacke, axlar och rygg under en hel arbetsdag.
Skillnaden spelar mindre roll om hemarbetet sker någon enstaka dag. När det blir två eller tre dagar i veckan, år efter år, blir det däremot en fråga om arbetsmiljö i ordets fulla bemärkelse.
Arbetsgivarens ansvar vid hemarbete
Arbetsmiljölagen gäller oavsett var arbetet utförs. Det betyder att arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljön även när en anställd jobbar hemifrån på arbetsgivarens uppdrag eller med dennes godkännande. Ansvaret är dock anpassat efter situationen. Arbetsgivaren kan inte bestämma över den anställdas bostad på samma sätt som över kontoret, och möjligheten att kontrollera förhållandena är begränsad.
I praktiken innebär det att arbetsgivaren ska ta med hemarbetet i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Riskerna ska undersökas och bedömas, och åtgärder ska vidtas när det behövs. Det kan handla om att ta fram riktlinjer för hemarbete, ge information om ergonomi, låna ut eller bekosta utrustning och följa upp hur medarbetarna mår. Arbetsmiljöverket har vägledning om distansarbete som beskriver vad som gäller.
Den anställda har också ett ansvar. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetstagaren medverka i arbetsmiljöarbetet, följa instruktioner och säga till om något i arbetsmiljön riskerar att leda till ohälsa. Ett öppet samtal mellan chef och medarbetare är därför grunden för ett fungerande hemarbete.
Vanliga problem vid köksbordet
Köksbordet är byggt för att äta vid, inte för att arbeta vid i åtta timmar. Bordshöjden passar sällan för tangentbord och mus, vilket ofta leder till uppdragna axlar och spända handleder. Köksstolar saknar för det mesta justerbar höjd och stöd för ländryggen, och efter en stund sjunker många ihop eller sitter på kanten av stolen.
Skärmhöjd och bärbar dator
Det kanske vanligaste problemet är den bärbara datorn. När skärmen sitter ihop med tangentbordet går det inte att placera båda rätt samtidigt. Antingen hamnar skärmen för lågt och nacken böjs framåt, eller så hamnar tangentbordet för högt. En enkel lösning är ett datorställ som lyfter skärmen till ögonhöjd i kombination med ett separat tangentbord och en mus. Ännu bättre är en extern skärm, så att överkanten hamnar ungefär i ögonhöjd och avståndet blir en armlängd.
Stol och arbetsställning
En kontorsstol med justerbar sitthöjd, ryggstöd och gärna armstöd gör stor skillnad. Fötterna ska vila mot golvet eller ett fotstöd, och underarmarna ska kunna vila mot bordet utan att axlarna lyfts. Saknas en riktig stol kan en kudde bakom ländryggen och en fotpall förbättra ställningen något. Att växla mellan sittande och stående, till exempel vid en köksbänk under kortare stunder, minskar den statiska belastningen.
Belysning och bländning
Dagsljus är bra, men ett fönster rakt bakom skärmen eller rakt bakom användaren ger bländning och reflexer. Placera helst skärmen vinkelrätt mot fönstret. En skrivbordslampa med jämnt, icke bländande ljus avlastar ögonen under de mörka månaderna, när taklampan i köket ofta är för svag eller ger skuggor.
Pauser och rörelse under dagen
Hemma försvinner många av de naturliga avbrotten som finns på kontoret. Det blir inga turer till skrivaren, inga samtal vid kaffemaskinen och ofta inga promenader till lunchrestaurangen. Resultatet blir långa pass i samma ställning, vilket ökar risken för stelhet och smärta i nacke, rygg och axlar.
Korta pauser varje halvtimme eller timme, där man reser sig, sträcker på sig och rör sig lite, motverkar belastningen. Telefonmöten kan med fördel tas stående eller under en promenad. En tydlig lunchpaus bort från datorn ger både kroppen och huvudet vila.
Den psykosociala arbetsmiljön på distans
Arbetsmiljö handlar också om arbetsbelastning, gemenskap och tydlighet. Vid distansarbete blir det lätt otydligt när arbetsdagen börjar och slutar. Datorn står kvar på bordet, och mejl och chattar fortsätter att komma in under kvällen. Det kan leda till att återhämtningen blir för kort.
Ensamhet är en annan risk. Den som arbetar mycket hemifrån kan gå miste om informella samtal, stöd från kollegor och känslan av att höra till en grupp. Chefer har därför anledning att hålla regelbunden kontakt, både om arbetsuppgifter och om hur medarbetarna mår. Gemensamma överenskommelser om tillgänglighet, svarstider och vilka dagar teamet ses på kontoret gör det lättare att få balans mellan frihet och sammanhang.
